950 miljoner invånare?

Home/Blogginlägg/950 miljoner invånare?

950 miljoner invånare?

Har SCB räknat rätt? Är det verkligen bara 9,5 miljoner människor i Sverige? Det kan väl inte stämma!? Jag tänker på alla företag vi träffat genom åren som gör långa utläggningar om hur speciella kunder de har? De säger att vår bransch är speciell och våra kunder accepterar bara att vi gör på ett  visst sätt. Ändrar vi till exempel på hur vi prissätter så åker vi ut, man kan inte jämföra våra kunder med andra kunder, de är mycket mera priskänsliga. Antalet kommentarer vi fått genom åren är många. En av de bästa är företaget som påstod sig ha provat värdebaserad prissättning men deras kunder ville inte ha det…? Var det då verkligen värdebaserad prissättning som provades? Mig veterligen är definitionen av värdebaserad prissättning samma sak som den prissättning som kunden vill ha? Kanske även dessa kunder var speciella?

När vi räknar samman alla dessa speciella kunder som företagen har så blir det närmare 950 miljoner invånare i Sverige istället för de 9,5 miljoner som SCB hävdar att vi har!? Eller kan det möjligen vara så att några av det ena företagets speciella kunder råkar vara samma speciella kunder som det andra företaget har? Om inte så stämmer ju inte folkräkningen i Sverige? Hur speciella är kunderna egentligen? Är det inte snarare en fråga om att vi som prissätter bestämmer på vilket sätt kunden kan köpa och om alla våra konkurrenter gör likadant så blir vår bransch affärer med kunderna speciella jämfört med en annan bransch?

Om fem olika företag, exempelvis ett flygbolag, ett konsultbolag, ett produktbolag, ett finansbolag och ett städbolag säljer sina produkter och tjänster till en och samma inköpare på ett och samma företag, hur speciell är då kunden egentligen? Flygbolaget ändrar sina priser hela tiden, bara man klickar på en länk eller väntar en dag till innan man beställer så går priset upp. Konsultbolaget å andra sidan, tar betalt per timme. Produktbolaget tar oftast betalt för kostnaden att producera produkten plus den marginal de vågar ta ut medan finansbolaget tar en ränta på lånat belopp och städbolaget tar kanske betalt per kvadratmeter som städas?

Om nu kunden är så speciell så borde detta inte gå? Kanske vi skall be flygbolaget att ta betalt för antal timmar i luften istället, för då blir det ju samma prismodell som konsultbolaget har? Vi kanske också kan be produktbolaget att ta betalt för antalet timmar det tar att producera produkten eller för det antal timmar vi använder den? Finansbolaget sätter redan indirekt priset på lånet per timme men räntan varierar, det kan den kanske inte göra då? Städbolag som tar betalt per timme finns redan så då är det väl bara att köra!?

Det man skall komma ihåg när man utvecklar sin prissättning är att man själv är den största motståndaren för att lyckas. Kan vi öppna våra sinnen och tänka på vad kunden faktiskt vill betala för och på vilket sätt de kan tänka sig att betala så kan vi få oerhört mycket inspiration och helt nya lösningar genom att titta på hur företag i andra branscher gör. Vi kanske inte skall byta ut nuvarande prismodell men vi kan absolut lägga till ett nytt alternativ så får kunden själv välja om de vill köpa på gammalt eller nytt sätt? Då blir ju inte kunden så speciell längre men VI kanske blir speciella för kunden? Vi har ju anpassat vårt erbjudande till vad kunden vill ha och vi sitter inte längre fast i den felaktiga slutsatsen att våra kunder är så speciella? Kan det vara en väg fram?

Om vi lyckas med detta så minskar ju dessutom antalet speciella kunder i Sverige från 950 till 9,5 miljoner kunder och då blir ju antalet samma som SCBs!

Av Per Högberg

Läs mer om hur du kan modernisera, ifrågasätta branschpraxis och vässa lönsamheten med smartare prissättning och nya prisstrategier genom att läsa våra whitepapers: Hur ökar du lönsamheten på bästa sätt? och Hur får du bättre betalt för dina varor och tjänster?

Du kan också läsa mer om vår syn på värde- och kundbaserad prissättning i blogginlägget: Kundbaserad prissättning är win-win